Jag låter historien om det lilla samhället Västra Bodarnas kommande omvälvning börja en snöstormig tisdagskväll i november 2010.
Flingorna rusar fram som en tät massa under gatlyktorna.
Små skjul och reklampelare med sponsorsnamn står svarta och övergivna i dunklet kring fotbollsplanen, framför den vindpinade tågstation som skall utgöra navet i det framtida samhällsbygge som politiker och byggherrar i staden Alingsås planerar.
Påpälsade människor pulsar genom snön i riktning mot Västra Bodarnas skola.
Den ligger nedsläckt och mörk, men i gymnastiksalen är det tänt.
Dom stampar av sig snön i det lilla omklädningsrummet, hänger av sig, kliver in i salen och blickar ut över bänkar och stolar som placerats ut på golvet.
Under korgbollsnätet står kommunstyrelsens moderate ordförande, kommunalrådet Daniel Filipsson.
Kring sig har han flera tjänstemän i övre kommunala hierarkin – översiktsplanechef, folkhälsoplanerare, utvecklingschef, bygglovarkitekt, naturvårdsplanerare, miljöskyddsinspektör, va- och trafikingenjörer, planchef. Och se, där är även den socialdemokratiske oppositionsledaren Tore Hult, kommunalråd och kommunstyrelsens vice ordförande.
Alingsås kommun har bjudit in medborgarna till möte för att informera om Västra Bodarnas framtid, så som den skissats i en ”fördjupad översiktsplan”.
Hemlighetsmakeriet kring planen har redan väckt djup misstro.
Många har uppfattat förslaget som ett oblygt försök att förändra samhället i grunden och förstöra just den blandning av småvägar, skogsområden, fält, gamla stenmurar och gles bebyggelse som gör Västra Bodarna till ett populärt strövområde med särskild charm, och närhet till sjön Mjörn med sin vackra skärgård.
Byggplanens fokus är riktat mot den mer glest befolkade delen väster om Stambanan, ned mot sjön, mot skogs- och ängsområdena mellan ortens huvudväg förbi stationen och själva strandlinjen.
Där vill författarna till planen bygga nya bostadshus och vägar och skapa förutsättningar för ”framtida generationer” att ”verka och bo utan att resurserna överkonsumeras och ortens identitet förloras”.
Men skog kommer att fällas, ängar bebyggas, strandskyddet exploateras och förödas.
Det är således en bångstyrig och skeptisk hundrahövdad skara som slår sig ned i salen – vilket dock inte bör skrämma moderatledaren Filipsson.
Västra Bodarna är ett av partiets starkaste fästen i Alingsås kommun.
I förra årets val till kommunfullmäktige fick moderaterna på denna ort(tillsammans med lilla grannsamhället Hemsjö) hela 30,5 procent, en ökning med över fyra procent jämfört med valåret 2006. I hela kommunen hamnade partiet på 24,18 procent.
Tore Hults socialdemokrater gick åt andra hållet i Västra Bodarna, från 22,06 procent år 2006 till 16,86 procent förra året (27,24 procent i hela kommunen).
Miljöpartiet de gröna är näst största partiet i Västra Bodarna och gick från 9,84 år 2006 till 18,61 år 2010.
Men i antalet faktiska personer som tog sig till valurnorna handlar det om få människor.
295 västrabodarnabor röstade förra året på moderaterna, 163 på socialdemokraterna, 180 på Miljöpartiet. (Inom parentes: år 2006 röstade 13 invånare i Västra Bodarna på Sverigedemokraterna, förra året var dom 21.)
Kvällsmötet i gymnastiksalen inleds med ett välkommen av Filipsson. Sedan presenterar översiktsplaneraren AnnaKarin Fridh den ”fördjupade översiktsplanen”, ett 75-sidigt dokument, på byråkratiska döpt till FÖP:
”Västra Bodarna har en särpräglad karaktär med höga kulturvärden, en värdefull landskapsbild, slingrande vägar och stenmurar. Bebyggelsen är gles och ligger mellan skogsklädda kullar. Västra Bodarnas utveckling ska utgå från den karaktär som orten har idag. En viktig del av karaktären är kontakten med Mjörn och det är viktigt att vattnet även fortsättningsvis både nås och ses. En värnad karaktär innebär att området fortsätter vara attraktivt för rekreation och att kulturvärden bevaras, vilket ger en socialt hållbar utveckling.”
Detta skall ske genom ”varsam förtätning och komplettering med nya områden…bebyggelsen ska samspela med en sammanhängande grönstruktur.”
Men bakom de vackra orden har det stora flertalet västrabodarnabor upptäckt en omfattande byggplan med omkring 125 nya lägenheter i cirka 25 ”småskaliga flerbostadshus eller parhus” och cirka 100 nya ”småhus”, i cirklar på 500 till 1 000 meter kring stationen.
Till detta kommer markkrävande ramper kring järnvägen för att bygga ny infrastruktur. På sjösidan av järnvägen – mot den Mjörn-strand politikerna säger sig vilja värna – planeras cirka 20 stycken av de 25 planerade flerfamiljshusen, jämte ett fyrtiotal nya villor/parhus och marinor nere vid sjön.
Det här har naturligtvis ett pris, förklarar utredarna bakom FÖP:
”I Planförslag huvudalternativ föreslås utbyggnad inom strandskyddsområdet vid Mjörn inom områdena Mjörnviksholm, Friluftsskolan och Bergsjödal. Förslaget innebär förtätning i befintlig bebyggelse förutom ett område vid Friluftsskolan. Även de mindre sjöarna Trollsjön och Furutjärns strandskyddsområden berörs men marginellt.”
I riskzonen finns ”att förhållandena för djur- och växtliv försämras till exempel att äldre lövträd tas bort och markytan förändras”.
I riskzonen finns också ”att utbyggnad av bostadsområden väster om järnvägen kan påverka hydrologin, vattenkvalitet och övriga naturförhållanden i eller intill riksintresset, tex öppna betesmarker.”
Nu börjar det koka i gymnastiksalen.
Här presenteras ett stort byggäventyr som kommer att sträcka sig tiotals år framåt i tiden. Det ställs många frågor – men ges få svar med substans.
-Är det så att den största markägaren, Göteborgs stad, trycker på för att få bygga så många hus som möjligt?
-Vilka aktörer är det som fört fram krav på att få bygga alla dessa bostäder?
-Om det finns drygt 400 hus i Västra Bodarna i dag – hur kan man då säga att en utbyggnad med över 200 hus är ”varsam”?
Inga klara besked.
Mötesdeltagarnas stress ökar i takt med att maktens tystnad breder ut sig i salen.
Plötsligt höjer den lokala vägföreningens ordförande sin röst och frågar ”är det någon som för ett protokoll på det vi talar om här…om inte, går ju allt rätt ut i luften, blir meningslöst”.
AnnaKarin Fridh – som under frågestunden artigt tackat för alla frågor och lovat att ”vi tar dom med oss i den fortsatta processen” – svarar med att peka ut i salen:
-Jodå, därborta sitter Malin Wallin från kommunen och hon antecknar det vi talar om här.
Vad Fridh inte säger till mötesdeltagarna är att kommunen avser att hemlighålla det efterlysta protokollet nästan ett år, tills hela projektet ställs ut för nytt beskådande hösten 2011.
***********************
Fotnot till kapitel 1:
SVÅRFÅNGAT DOKUMENT NU OFFENTLIGT!
Den 8 december 2010 bad jag kommunledningskontoret i Alingsås om en kopia på det protokoll som enligt AnnaKarin Fridh fördes vid mötet i Västra Bodarnas skola den 23 november. 13 december fick jag beskedet att ”offentliga protokoll förs normalt inte från samrådsmöten, utan hanteras i samband med utställningen, vilket för Västra Bodarna planeras ske under nästa höst”.
Jag bad om en besvärshänvisning, hänvisades till utvecklingschef Kjell Hult, och överklagade beslutet att inte offentliggöra protokollet. Det var ju märkligt att detta dokument inte skulle kunna vara tillgängligt för allmänheten. Hur hade kvällens frågor och svar tolkats av kommunens protokollförare? Så märkvärdigt kan det väl inte vara.
Den 14 december mejlade Hult att ”jag har beslutat att du får anteckningarna från samrådsmötet i Västra Bodarna omedelbart”.
Den 21 december sände jag en påminnelse om detta löfte, följt av ännu en den 4 januari 2011.
Den 5 januari gick min begäran om ett utlämnande in i en mer formell fåra.
Registratorn meddelade att min begäran om utlämnande av ”anteckningar från samrådsmöte FÖP Västra Bodarna” tagits emot av kommunstyrelsen och diarieförts. Handläggare: kommunjuristen Magnus Nilsson.
Den 11 januari kom så beskedet att ”anteckningarna från samrådsmötet” kunde lämnas ut.
Läs anteckningar här:
***********************
MISSA INTE DEN SPÄNNANDE FORTSÄTTNINGEN!
KAPITEL 2 INOM KORT PÅ DENNA HEMSIDA!
***********************
halldinreportage 