VÄSTRA BODARNES ÖDE /KAPITEL 2/ Vem säljer och vem köper?

Vid tvåtiden söndagen den 14 november – Fars dag – går jag längs Sommarrovägen på väg till den nu övergivna Friluftsskolan i Västra Bodarne.

Jag är inbjuden som journalist till Arrendatorsföreningens möte om den ovissa framtiden. Oron är djup bland medlemmarna eftersom markägaren, Göteborgs stad, vill sälja sina 51 hektar mark med drygt 40 arrendetomter. Till vem? Vad händer med arrendena?

Mobilen ringer.

Det är Lars-Olof Ohlson, ordförande i föreningen.

– Hej, Jan. Vi måste ändra plats för mötet. Någon har bytt låskolv i skolan utan att säga nåt, vi brukar ju alltid få hålla våra möten där, nu blir det i Dala klubbhus istället.

Det har gnisslat länge mellan arrendatorerna och arrendatorn, Göteborgs stad.

Det började för många år sedan, när Göteborgs kommun beslöt sig för att sälja marken.

Några arrendatorer minns att det kom anonyma tjänstemän från Göteborg och spanade på hus och tomter på den Mossbergska stiftelsens mark ovanför Mjörn. Vid något tillfälle var det fotsteg i snön kring huset, Vid något tillfälle minns man att någon tjänsteman uppträdde respektlöst i närvaro av barnen.

Den tiden är troligen förbi. Nu möts parterna istället i återkommande förhandlingar i arrendenämnden i Göteborg. Arrendena skall ”marknadsanpassas” och mångdubblas enligt en trappstegsmodell, från kanske i snitt 2 000 kronor till omkring 20 000 kronor per år.

MOSSBERG LEVER ÄN

Göteborgs stora vackra markområde mellan Mjörn och Västra Stambanan ägdes ursprungligen av Stiftelsen Apotekare Fredrik Mossbergs donation till Göteborg, och det är märkligt i vilken hög grad denne rike apotekares testamente från 16 augusti 1910 än i dag styr den lilla ortens drygt 1 100 invånares öde.

Efter Mossbergs död 1916 gick pengar till släktingar, hushållerskan, husjungfruar, kyrkokassor, ”trotjänarinnor”, till författaren Hjalmar Bergmans hustru Stina, till ”apotekarsocieteten” – och ”till dem af mina enskilta tjänare – statare däri ej inberäknade – som här ofvan icke nämnts och som vid min död varit i min tjänst minst 2:e år”.

Hans egendom Sommarro och andra tillgångar överlämnades som gåva till Göteborgs stad med uppmaning att ”å egendomen upprätta barnkolonier, barnhem, sjukhem för barn, convalescenthem m fl dylika anstalter för det unga släktets behof och utveckling i såväl lekamligt som sundt andligt hänseende”. Om Göteborg övervägde att tacka nej hotade Mossberg med att ge donationen till ”Föreningen för hufvudstaden Stockholms fasta försvar”.

Göteborgs fullmäktigeförsamling tackade ja.

”EGENDOMEN FÅR INTE SÄLJAS”

I ett utslag av misstro mot framtida göteborgspolitikers respekt för hans sista vilja – ställde Mossberg ett villkor som krånglade till den markförsäljning som nu förestår i Västra Bodarne:

”Den sammanhängande egendomen `Sommarro` må (däremot) icke styckas, för att densamma allt framgent skall kunna blifva till den nytta och välsignelse jag tänkt mig.”

Men efter inspektioner av anläggningen 2003 och 2004 krävde arbetsmiljöverket en upprustning för drygt 40 miljoner. För dyrt, tyckte Göteborg och inledde planerna på att ändra stiftelsereglerna och sälja egendomen.

Ansvaret för ”internatverksamheten” – för barn i åldern 7 – 12 år med neuropsykiatrisk störning och/eller realtionsproblematik – hade då tagits över av Linnéstadens stadsdelsnämnd i Göteborg, fram till början av 2005. Internatverksamheten flyttades samma år till Kungsladugårdshemmet.

Enligt tjänstemän på Göteborgs stadskontor är verksamheten ”tills vidare” nedlagd, men kan ”förhoppningsvis” återupptas senare i år.

GÖTEBORGS KOMMUN NY ÄGARE

Länsstyrelsens omregistrering av stiftelsens status (maj 2005) ledde till en juridisk förändring; från att vara en stiftelse med ”Egen förvaltning” blev den en ”Anknuten förvaltning”. Göteborgs kommun fick ett övergripande ansvar och stiftelsens styrelse mindre makt över donationen.

Ansvaret för kapitalförvaltningen (cirka 18 miljoner kronor) överfördes på kommunstyrelsen, ansvaret för fastighetsförvaltningen överfördes på fastighetskontoret.

I november 2008 – innan Kammarkollegiet färdigbehandlat en begäran om ändring av Mossbergs sista vilja, den att förbjuda markförsäljning – skrev så Göteborgs Fastighetskontor (Per Svensson) till Alingsås kommunstyrelse och föreslog samarbete om detaljplanering och försäljning av markinnehavet i Västra Bodarna ”på lämpligt sätt”.

– Göteborgs stad är beredd att teckna samarbetsavtal och plankostnadsavtal med Alingsås kommun samt att uppdra åt gemensamt utsedda konsulter att utföra förstudier avseende exempelvis naturvärden, kulturvärden och möjlig bebyggelse inom området, skrev Svensson.

– Dessa förstudier kan sedan ligga till grund för byggnadsnämndens beslut om detaljplaneläggning.

HÖGRE MARKPRIS UTAN ARRENDATORER

I januari 2007 värderade Fastighetskonsulten Göteborgsbryggan stiftelsen värde. Den bestod då av totalt cirka 51 hektar, därav 18 ha tomtmark, 19 ha skogsmark, 11 ha åkermark, 3 ha övrig mark – till 18 miljoner ”om nuvarande arrendeform behålls”, 28 miljoner ”om hälften av tomterna friköps inom fem år”.

En förutsättning var ”att en permutation gällande ändring och upphörande av vissa föreskrifter i Apotekaren Fredrik Mossbergs stiftelseförordnande genomförs. En förutsättning är att donationsbestämmelserna om att arrendetomter inte får säljas upphör samt att skolbyggnaden får nyttjas för annat ändamål än skolverksamhet.”

I januari 2009 tillstyrktes dessa önskemål av Kammarkollegiet. Arrendatorsföreningens styrelse protesterade mot ändringarna i stiftelsens stadgar och uttryckte oro för en kommande huggsexa av marken.

Den 8 maj 2009 fick Arrendatorsföreningens styrelse besked från dåvarande chefen för Göteborgs Fastighetskontors markavdelning:

”Som du vet har vi hos Alingsås kommun beställt detaljplaneläggning av området och vår förhoppning och tro är att kommunen snarast påbörjar planarbetet….Inom (göteborgs)kommunen har vi som princip att inte sälja oplanerad mark. En detaljplan ger en samlad bild av markanvändningen och utgör en bra grund för sådana diskussioner. Av den anledningen tycker jag att din fråga är allt för tidigt väckt.”

Den av Göteborg beställda detaljplanen för Västra Bodarne måste dock föregås av en övergripande ”fördjupningsplan”, FÖP, den 75-sidiga plan som kommunledningen i Alingsås presenterade i oktober förra året och som – efter bearbetning av över 100 inkomna synpunkter och yttranden – skall ställas ut till hösten.

TOLKNINGSPROBLEM – ”FÖRSIKTIG UTBYGGNAD”?

Delar av styrelsen för Arrendatorsföreningen Fredrik Mossbergs Donation träffade i september 2009 representanter för både den borgerliga lokala Alliansen och den politiska oppositionen, och beskedet från dessa tycktes samstämmigt, det handlade om ”en försiktig utbyggnad” av den före detta mossbergska marken.

Styrelsen för Arrendatorsföreningen uttryckte dock oro; ”till vem markägaren säljer markområdet?”, hur höga blir de ”marknadsanpassade” priser man senare skulle få betala för att friköpa sin tomt?:

– Flera av arrendatorerna är äldre och har sannolikt inte ekonomiska möjligheter att friköpa. Kommer markägaren då att sälja ej friköpta tomter till någon privat entreprenör som därefter godtyckligt kan höja arrendeavgifterna ytterligare? Därmed kanske flera arrendatorer tvingas sälja sitt hus.

– Vad händer med det fina, strandnära grönområdet som i dag finns? Vem blir ny ägare?

KLARA BESKED – EN BRISTVARA

Svaren från politikerna blev hängande i luften.

Den 28 november 2008 protesterade en arrendator mot Göteborgs permutationsplan i skrivelse till Kammarkollegiet:

”Göteborgs stad har, i Alingsås kommun, ansökt om planläggning av området omfattande donationen i Västra Bodarna vilket är ett mycket märkligt förfarande!

På informationsmöten, inför arrendatorer inom denna donation, har man uppgivit att man har planer på en omfattande exploatering inom denna donations område. Den tänkta exploateringen innebär att ett hundratal nya villatomter skall avstyckas inom egendomen Sommarro i Västra Bodarna!

Detta strider uttryckligen mot donatorns vilja! Han skriver: `Den sammanhängande egendomen Sommarro må däremot inte styckas för att densamma allt framgent skall blifva till den nytta och välsignelse jag tänkt mig`.”

Lars-Olof Ohlson till Kammarkollegiet den 24 nov 2008:

”Styrelsen (Arrendatorsföreningens) anser att Kammarkollegiet i sitt beslut, med hänsyn till en eventuell, framtida försäljning av egendomen, bör respektera detta grundläggande villkor i testamentet, vilket omöjliggör en styckning (bör utgöra villkor för att godkänna begäran om permutation från Göteborgs Stad, Stadskansliet).”

DETALJERAD KARTA FINNES!

På Fastighetskontoret i Göteborg – den myndighet som har i uppdrag att svara för den kommande markförsäljningen i Västra Bodarne – har redan upprättat en avancerad detaljplan för det känsliga mossbergska stiftelseområdet.

Kartan – som betraktas som arbetsmaterial och därför inte är offentlig – är ritad av Lukas Memborn, arkitekt och ”miljöstrateg” på Fastighetskontoret.

Den är daterad 15 september 2010, och betydligt mer detaljerad än den FÖP, översiktsplan, som Alingsås kommunledning lade fram i oktober. Fram träder bilden av ett Göteborg som önskar stycka och sälja väldigt många tomter när Alingsås kommunledning så småningom blir klar med sin översiktsplanering.

Det stora antalet hus på Memborns karta (symboliskt markerade som fyrkanter, ej färdigritade) planeras utmed Sommarrovägen och Mossbergs väg, liksom på en äng som många uppfattar som strandskyddad, samt ovanför den nu tomma skolbyggnaden.

Göteborgs stad förfogar över en guldgruva i en vacker och begärlig trakt, en av pärlorna i Göteborgsregionens kommunalförbunds utvecklingsplaner, med viktig ”utvecklingstågstation” i en framtida förbindelse Alingsås – Kungsbacka (dock, försäkrar tjänstemän på Göteborgs stadskansli,skall varje krona från den framtida markförsäljningen oavkortat gå till den politikerstyrda Stiftelsen).

Avdelningschef Peter Junker på Fastighetskontorets exploateringsavdelning i Göteborg, var inledningsvis, och inte överraskande, ovillig att visa upp kartan, eftersom den betraktas som ”arbetsmaterial” och ”egentligen inte finns”.

SE – MEN INTE KOPIERA

Jag begärde besvärshänvisning för att överklaga nejet. Junker svarade med en kompromiss: jag kunde komma till hans kontor, se kartan, men inte få den kopierad, vilket jag accepterade.

– Tro inte att vi vill bygga alla dessa hus, säger Junker. Detta är en ”bruttobild”, som vi inte har bearbetat. Vår önskan är en spridd samling av hus byggda med hänsyn till områdets natur, inte en konventionell koncentrerad samling, en ”gruppmodell”, till vilken man drar en väg och sedan lämnar projektet.

– Den här kartan är alltså inte ritad så som vi vill ha det till slut. Vi vill använda den som underlag, för att pröva olika modeller.

Junker vill inte offentliggöra något som han befarar kan utlösa ”pajkastning”, med tanke på det rebelliska tonläget i Västra Bodarna, där oron är djup inför en framtida ”förtätning” av det lilla samhället.

Minst en tjänsteman på kommunledningskontoret i Alingsås har besökt Göteborgs fastighetskontor och sett kartan med de framtida tomterna i Västra Bodarna.

Men på frågan om kommunen har en kopia, får jag det korta svarat att den kartan ”inte tillhör det här ärendet”, det vill säga den framtidsplan för Västra Bodarna som Alingsås kommunledningskontor håller på att ställa samman.

Det tycks som om Göteborgs kommun ligger minst ett år före Alingsås kommun i planeringen av Västra Bodarne.

Annonser

~ av halldinreportage på 1 mars, 2011.

8 svar to “VÄSTRA BODARNES ÖDE /KAPITEL 2/ Vem säljer och vem köper?”

  1. Hej Jan. Läser med stort intresse din informativa text om processen om den ev kommande exploateringen av Västra Bodarna, hoppas fler finner din hemsidan.
    Hälsningar
    Anders Kjällström

  2. Hej Jan!
    Tack för en synnerligen välformulerad och saklig information om händelserna kring Mossbergska på V Bodarne. Det känns värdefullt att ha detta dokumenterat. Bra jobbat!
    Hälsningar
    Björn Hellström

  3. Jag bodde som barn på skolan skulle vilja komma i kontakt med någon som vet mer om den tiden och skolan. Detta var 1975 eller 1976.
    Hälsningar Anne Christine

  4. Hej Jan, Mycket intressant läsning. Jag hoppas verkligen att det inte blir någon avstyckning. Detta ställe borde rustas upp och bli någon form av vård/rehab. Det läggs miljoner på mordena anläggningar, när det ibland räcker något enkelt och naturnära.

    Jag var ett typiskt öron barn i min uppväxt, och hade turen att få vara på friluftskolan i tredje klass, fast tyvärr begrep vi ju inte då hur bra det var.

    Upp till kamp och bevara friluftsskolan.

    Thomas Andersson

    • Hej Thomas. Tack för din kommentar. Jag hoppas få tid att följa upp den här historien, men annat trycker på just nu. Med bästa hälsningar/Jan Halldin

  5. Vad är senaste nytt om Mossbergska?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: